AMLA:s tre tekniska standarder – vad spelbolagens compliance-team behöver förbereda
EU:s nya penningtvättsregelverk närmar sig, men allt är inte slutligt beslutat. Den 1 oktober 2026 meddelade EU:s penningtvättsmyndighet AMLA att tre regulatoriska tekniska standarder (RTS) för privat sektor färdigställts. Spelinspektionen publicerade sin svenska genomgång den 22 oktober. Standarderna ska fortfarande godkännas av EU-kommissionen. EU:s penningtvättsförordning, AMLR, börjar tillämpas den 10 juli 2027.
För svensk iGaming är nyheten framför allt en anledning att gå igenom dokumentation och ansvarsfördelning – inte ett besked om att varje detaljförslag redan gäller som svensk lag. Här skiljer vi mellan de tre områdena, dagens svenska skyldigheter och praktiska förberedelser.
1. Kundkännedom: e-legitimation är inte hela KYC-processen
Den första standarden handlar om kundkännedom, eller Customer Due Diligence (CDD), enligt artikel 28.1 i AMLR. Den beskriver vilken information som ska samlas in och verifieras. AMLA tar bland annat upp förenklade åtgärder när riskerna är lägre, identitetskontroll vid distansrelationer och kontroller av politiskt utsatta personer (PEP) samt närstående.
En genomförd e-legitimering visar att en identitetskontroll har gjorts, men besvarar inte automatiskt alla frågor om var pengarna kommer ifrån eller varför ett transaktionsmönster förändras. Spelbolagens compliance-team behöver kunna förklara vilken kontroll som görs, vilket problem den adresserar och när den ska upprepas.
En praktisk nulägesanalys kan omfatta hela kundresan: registrering, första betalning, förändrad riskprofil, större uttag och avslut av kundrelationen. Det är en redaktionell checklista för arbete inför regeländringen, inte en lista över nytillkomna bindande krav.
2. Affärsförbindelse, enstaka transaktion och kopplade betalningar
Den andra standarden, enligt artikel 19.9 i AMLR, tydliggör hur en affärsförbindelse ska skiljas från en enstaka transaktion och hur länkade transaktioner bör identifieras. Klassificeringen kan påverka när kundkontroller krävs.
För en speloperatör är detta ett dataproblem lika mycket som en policyfråga. En kontrollmotor som endast granskar varje insättning isolerat kan missa att flera händelser hör ihop. Det betyder inte att de nya utkasten fastställer ett enda generellt belopp som svenska spelare får sätta in; någon sådan universell svensk insättningsgräns kan inte utläsas ur dessa myndighetskällor.
Inför 2027 kan företagen i stället kartlägga hur tidsstämplar, kontohistorik, betalningsreferenser och manuella ärenden kopplas ihop – och hur granskarens slutsatser dokumenteras utan att bygga på antaganden om den enskilda kunden.
3. Koncernkontroller, filialer och marknader utanför EU
Den tredje standarden avser koncernövergripande rutiner och kontroller enligt artiklarna 16.4 och 17.3 i AMLR. Den tar även upp extra åtgärder om filialer och dotterbolag finns i tredjeländer.
En internationell iGaming-grupp kan dela teknik, betalflöden och riskfunktioner men ändå ha skilda skyldigheter på lokala marknader. Därför bör dokumentationen visa vilken juridisk enhet och funktion som ansvarar för varje kontroll, hur avvikelser eskaleras och hur centrala policyer anpassas till lokala krav.
Vår tidigare genomgång av Cruks och identitetskontroller i Nederländerna visar varför kontrollkedjorna behöver analyseras i sin egen marknadskontext. Nederländska regler är inte automatiskt svenska eller kommande EU-regler.
Vad gäller redan för svensklicensierade spelbolag?
Svenska licenshavare omfattas redan i dag av penningtvättslagen, spellagen och Spelinspektionens föreskrifter. Bland skyldigheterna finns en riskbaserad verksamhet, tillräcklig kundkännedom och rapportering av misstänkta transaktioner till Finanspolisen. Det vore missvisande att påstå att AML-kraven börjar först i juli 2027.
Det finns samtidigt en viktig skillnad mellan speloperatör, spelprogramvaruleverantör och koncernmoderbolag. Tillståndsfrågor och kontrollansvar måste granskas utifrån aktörens faktiska roll; ett B2B-tillstånd ersätter inte en operatörs licens. Den skillnaden är relevant även när man granskar rapporter om internationella leverantörers efterlevnad.
Fem frågor för compliance-teamet
- Har den aktuella riskbedömningen tydliga ägare och dokumenterade kontrollåtgärder?
- Är det spårbart vilka KYC-uppgifter som hämtas in och varför?
- Kan flera relaterade transaktioner uppmärksammas och granskas tillsammans?
- Är ansvarsfördelningen mellan lokala enheter, koncernfunktioner och leverantörer tydlig?
- Finns en bevakning av EU-kommissionens slutliga antagande och svenska tillsynsbesked innan processer ändras?
Frågorna är rekommenderade granskningspunkter och ska inte förväxlas med en officiell uttömmande kravlista.
Tidslinjen: tre datum med olika betydelse
1 oktober 2026: AMLA meddelar att tre standardförslag färdigställts. 22 oktober 2026: Spelinspektionen publicerar en svensk sammanfattning och understryker att EU-kommissionens godkännande återstår. 10 juli 2027: Den nya EU-penningtvättsförordningen börjar tillämpas.
Slutsats: påbörja gap-analysen mot dagens skyldigheter, men bygg inte slutgiltiga checklistor på preliminära RTS-texter. Verifiera den slutliga rättsakten, svenska kompletteringar och aktuell myndighetsvägledning när dessa finns.
Primärkällor
- AMLA, pressmeddelande den 1 oktober 2026: tre färdigställda RTS-standarder för privat sektor.
- Spelinspektionen, 22 oktober 2026: de tre områdena, kommande godkännande och datumet 10 juli 2027.
- Spelinspektionen – penningtvätt: redan gällande svenska skyldigheter.
Detta är en redaktionell analys, inte juridisk rådgivning. Inga erbjudanden eller affiliatelänkar ingår.
Vi kontrollerar licens, villkor, betalningar och tillgängliga spelarskydd. Kommersiella relationer påverkar inte våra faktakrav.




Kommentarer
Kommentera sakligt. Alla kommentarer granskas innan publicering.